Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa lÀrare och studenters uppfattning om gehör och noter i undervisningen. Jag vill ocksÄ undersöka hur studenterna upplever ett gehörsbaserat och notbaserat musicerande. Studien genomfördes med hjÀlp av fyra stycken kvalitativa intervjuer och alla fyra informanter, tvÄ lÀrare och tvÄ studenter, hade erfarenhet av gehör och noter i undervisningen. FrÄn intervjuerna fick jag fram att noter och gehör ska komplettera varandra och frÀmja elevens musikaliska utveckling. De bÄda studenterna hÀvdade att ett musicerande som sker via gehöret Àr mer fritt och personligt, men vidhÄller ocksÄ att man gör en egen tolkning om man spelar via noter.

Ett vanligt problem att lösa inom musik Àr transkribering av musik till noter. En algoritm för att transkribera monofoniska signaler till noter utvecklades.För att extrahera grundtonens lÀge anvÀndes en analys baserat pÄ ett cepstrum. Cepstrumet anvÀnds ofta vid extrahering av grundtoner hos röster.En trÀffsÀkerhet pÄ 99% för en manlig röstinspelning och 90% för en kvinlig uppnÄddes. Resultatet blev noter som sedan kunde redigeras av en anvÀndare..

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

Denna uppsats behandlar frÄgan om fÀrg- och tyspnittsval i en sÄngtext kan ersÀtta noter och tabulatur. Resultatet jag kommit fram till Àr att detta med stor sannolikhet inte Àr möjligt. MÀnniskors uppfattning om fÀrger som olika tonhöjder Àr för olika för att man ska kunna fÄ fram nÄgot anvÀndbart system, fÀrger förmedlar kÀnslor i större grad Àn vad de förmedlar toner. Uppsatsen har dock fÄtt fram indikationer pÄ att det kan gÄ att konsekvent förmedla specifika kÀnslor genom olika typsnitts kinetiska bokstavsformer. Jag föreslÄr fortsatta studier inom Àmnet för att undersöka detta nÀrmare.

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer avmetoder att tÀnka anvÀnds dÄ en person transponerar en notbild, och i sÄ fall hur dessametoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument pÄ högamatörnivÄ och i nÄgra fall professionell nivÄ. UtifrÄn resultatet kunde fyrahuvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning ? dÄ man tÀnker sig en annan skrivennot och kan lÀsa av den.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och anvÀnds pÄ olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare pÄ olika kulturskolor i Sverige, tvÄ elgitarr- och tvÄ trumpetpedagoger i olika Äldrar. Resultatet visar att det Àr större skillnader i metodikval mellan de yngre och de Àldre lÀrarna Àn mellan elgitarr- och trumpetlÀrarna. Samtliga lÀrare menar att gehöret Àr det viktigaste elementet i samspel medan noter anses sÀrskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikomrÄdet. Undersökningen visar att de bÄda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling pÄ varsitt sÀtt och dÀrför kan de fungera som komplementÀra metoder i instrumentalundervisningen..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, fÄ en överblick, samt större förstÄelse för min egen lÀrandeprocess i a prima vista-spel. I bakgrundskapitlet beskrivs nÄgra metoder och strategier för att utveckla a vista-spel, samt tankesÀtt kring a vista-spel i dagens musiksamhÀlle. För att observera min övning i a vista-spel, anvÀndes videoinspelningar, loggbok samt sjÀlvobservation. I övningen anvÀndes pedagogiska a vista-trÀningsböcker samt visböcker, med blandad repertoar. Resultatet visade att anvÀndning av redskap sÄsom; metronom, trÀningsböcker, kropp, samt noter ledde övningen framÄt.

The present study origins from Diana Deutschs work with the octave illusion and investigates if musically trained subjects can give a more correct perception of the octave illusion if their visual senses also get stimulated in form of scores.Ten subjects, with over 20 years experience playing an instrument, participated in the investigation. The result shows that a more correct perception of the octave illusion depends on the educational level in scorereading. Four out of five subjects who valued their knowledge in scorereading as being good or very good reported that the score corresponded to what they could hear in the right ear, which is connected to the dominant hemisphere. When they were instructed to focus on both ears three of these subjects reported that the score corresponded to what they could hear in the left ear, but that they could not hear the lower tone in the right ear. As the scores for the right ear were equal for the identical soundexamples this perception could be an indication that stimuli are percieved as being complex and the interpretation is alternated to the non dominant hemisphere..

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares syn pÄ gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning pÄ gymnasiets estetiska program. Vi anvÀnde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lÀrare frÄn fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna till största delen var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Studiens syfte Àr att förklara och analysera hur mycket Ärsredovisningens tillÀggsupplysningar har ökat i omfÄng, i och med införandet av IASBs standarder i Sverige, samt hur detta pÄverkar finansanalytiker i sin analys av börsnoterade företag. För att kartlÀgga hur mycket tillÀggsupplysningarna har ökat i omfÄng har en kvantitativ metod anvÀnts. Antalet sidor och antalet noter i 60 börsnoterade företags Ärsredovisningar har rÀknats för Ären 2002 och 2006 samt Àven Är 2004 för antalet sidor. För att analysera hur finansanalytikerna har pÄverkats av de utökade tillÀggsupplysningarna har en kvalitativ metod valts. Intervjuer har genomförts med sju finansanalytiker pÄ sju stora analysföretag.

Bakgrund och problem: Externredovisningens utveckling sker till stor del pĂ„ internationell nivĂ„, dĂ€r organisationerna IASB och FASB genomför ett konvergensprojekt för harmonisering mellan IFRS och US GAAP. För att undersöka vilka effekter föreslagna förĂ€ndringar i intĂ€ktsredovisningen kommer att fĂ„ söker arbetet svar pĂ„ hur svenska IT-företag tillĂ€mpar dagens rekommendationer och hur deras externredovisning Ă€r förberedd pĂ„ de förĂ€ndringar som normgivarna har föreslagit.Syfte: Att identifiera vilka förĂ€ndringar som IASB:s och FASB:s konvergensprojekt kan komma att innebĂ€ra för intĂ€ktsredovisning hos svenska IT-företag. För att skapa en bild av utgĂ„ngslĂ€get innefattar detta att kartlĂ€gga hur svenska IT-företag tillĂ€mpar IAS 18.AvgrĂ€nsningar: Arbetet behandlar de IT-företag som Ă€r noterade pĂ„ NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista enligt börsens definition av IT-företag. Den del av arbetet som behandlar de föreslagna förĂ€ndringarna för intĂ€ktsredovisning utgĂ„r frĂ„n utkastet Exposure Draft: Revenue from Contracts with Customers som presenterades i juni 2010.Metod: Det empiriska materialet bestĂ„r av en praxisundersökning av noter om intĂ€ktsredovisning i Ă„rsredovisningarna hos samtliga noterade IT-företag pĂ„ NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista, samt av kvalitativa intervjuer med fyra personer med ansvar för externredovisning pĂ„ IT-företag och med tvĂ„ redovisningsspecialister frĂ„n revisionsbyrĂ„er.Resultat och slutsatser: Årsredovisningars noter saknar ofta vĂ€sentlig information om hur redovisningen av intĂ€kter upprĂ€ttas. Svenska IT-företag anser IAS 18 vara en god normgivning för intĂ€ktsredovisning och ser begrĂ€nsad nytta av principerna bakom de föreslagna förĂ€ndringarna.

Utga?ngspunkten fo?r den ha?r uppsatsen var att underso?ka vad som a?r kunnandet inom fenomenet notla?sning. Den ha?r uppsatsen ska ses som ett led i att underso?ka detta och syftet med arbetet var att underso?ka hur gymnasieelever erfar fenomenet notla?sning, och da? fra?mst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i fo?rsta hand inte anva?nder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har da?rmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig fo?r elevernas olika uppfattningar.